av Premium » 24 maj 2009 11:31
Sitter här nu två veckor senare och funderar....än del har hänt...
Först kom mitt ex hem och storgrät när jag sa att hon kommer att
bo hos mig.
"Hon stannar väl inte länge?" frågar hon. Det beror på om hon trivs eller inte, sa jag.
"Jag vill inte att hon stannar längre en tre veckor, det är inte bra för barnen." säger hon.
Jag sitter som ett levande frågetecken, i chocktillstånd liksom.
Vi har en bra relation, fast det är ju för barnens skull, och det har funkat kanon.
Nu vet jag inte längre, hon borde ju varit glad för min skull önska mig lycka till,. vet inte.
Hon har ju haft en del pojkvänner som barnen har blivit fästa vid, jag har inte
blandat in någon tjej i mitt familje liv förrän nu.
Kan hon sätta sig på tvären om Mon passar barnen eller går till skolan med dom???
Har hon rätt till det, om inte barnen har något emot det?
Skulle min relation med mitt ex bli frostig, skulle ju hon ge Mon skulden vilket skulle vara
mycket jobbigt.
Någon som har erfarenhet av sådana känsliga ämnen här, för jag vill ju inte att barnen
kommer i kläm. Jag vill ju bara att alla skall må bra och att vi skall ha roligt...
Sen skickade Mon ett mess en dag där hon skrev att hon hade problem.....
Vi har ju försökt och lyckats, trodde vi, att få hennes föräldrar att godkänna att hon åker på
"holiday" till sverige, vilket har varit okey med viss tvekan tills denna dan!
Hon har sagt till dom att hon skall åka till Sverige till mig och kolla hur det är här.
Men problemet är att vi inte gjort riktigt rätt och det vet jag, jag har inte varit och
hälsat på hennes föräldrar. Jag och mon ville vara säkra på att hon skulle kunna leva
här och fixa den svenska vardagen innan vi gick vidare.
Dom ville jag skulle komma och hälsa på innan hon åkte.
Jag förstår dom, jag hade tänkt likadant, så jag frågar Mon om det finns någon medelväg.
Det är så här att Mon tänker mer västerlänskt, hon tycker våran väg är bättre, men hennes
föräldrar är givetvis mer konservativa.
Lösningen blev ett trepartsamtal med Mon hennes mamma och jag. Hennes mamma låter jätteglad
skrattar. det visar sig att det är första gången hon hör en farang prata! det låter ju roligt
säger hon.
Jag får lova att nästa gång jag kommer till thailand måste jag komma och hälsa på.
Funderar på om jag blir ingift då?? Måste börja läsa på mig mer om detta.
Kom gärna med tips...då jag har lite fobi mot giftermål efter att ha genomgått en skilsmässa.
Finns det andra vägar att gå!...skall söka här på forumet men mottager gärna tips
och erfarenheter från er här på forumet.
Har även bett Mon kolla upp om vi kan gå någon medelväg.
Så det har varit lite berg och dalbana här kastast genom det ena och det andra, och
så mycket jobb och barn mm...
Ibland funderar jag på om det är värt allt detta..............................
Sen tänker jag, jag skall fixa detta och hoppas att vi kan fortsätta trivas sååå bra ihop.
Kanske passar våra liv ihop perfekt eller så får vi kämpa jämt.
Men här skall kämpas det lovar jag................
..............hon kommer den 4 juni....................
..............jag längtar..................................